Datatrassel känner jag till

, cirka var 4:e gång jag ska starta upp min dator så går det inte och jag måste göra en startreparation. Det tar lång tid och varje gång är jag rädd att det inte ska fungera. Sedan måste jag jag köra en virussökning och manuellt lägga in alla delarna i virusskyddet, som av någon anledning slås ut varje gång... och detta började givetvis strax efter att garantin på datorn gått ut! Borde väl också lämna in min dator, men var? Butikskedjan där jag köpte den finns inte kvar. Datorer kan verkligen testa ens tålamod!
Fast nu var det inte det jag skulle skriva om. Utan om småsinta, missunsamma människor! Tänker på en speciell just nu, en arbetskamrat. Vi ville ha ledigt samma (nästa) vecka. Hon tar ledigt jätteofta (extra semesterveckor, alla storhelger, måndagar, fredagar osv) och får det alltid beviljat eftersom hon lägger in om det först (jo, det fungerar så på mitt jobb

). Jag har jobbat där i nio år och aldrig tagit något mer ledigt än mina fyra semesterveckor på sommaren. Så denna gång röt jag till ordentligt och sade till chefen att nu är det väl i alla fall min tur! Tidigare ledigheter registreras ingenstans heller, men chefen höll med mig. Min arbetskamrat blev alltså nekad ledighet för första gången i världshistorien. Och idag sade hon till mig: "skulle du vara ledig nästa vecka? Ja nu känns det ju som höst ute så nu vill man ju inte vara ledig"! (Höst, förresten?? 23°C och sol?)
Jaha, där blev det en hel uppsats igen

men det är väl lika bra att sura ordentligt när man ändå håller på
